peaceduty.blogg.se

Personliga texter om fred och frihet i en alltmer komplex värld. Maktdelning genom balans mellan marknadsstyrning och demokrati. Hur går det med landsbygden under tilltagande urbanisering. Men framför allt - var finns den enskilda människan, hur blir hon synlig. Var finns musiken?

Klimatdiktatur - en irreversibel process

Publicerad 2017-11-05 08:05:02 i Allmänt,

Klimatdiktatur?

Nu går skam på torra land, nu kommer det, det som Lars Bern har varnat för, det som smides ihop i Romklubben under de förmenta filantropernas George Soros och familjen Rockefellers paraplyeer. Det som länge betraktats som konspirationsteorier har nu skamlöst och utan självkritik publicerats i SvD idag (Jenny Stiernstedt: Forskare - demokratin måste pausas för att lösa klimatkrisen, 6 november 2017). Självklart finns det belönade förespråkare för att målet helgar medlen: Professor Jorgen Randers i Oslo är en beundrare av Kina. Vår Anders Wijkman är nu välavlönad ordförande I Romklubben. Ska detta överlämnade av demokrati fortsättningsvis kallas konspirationsteori, nu när man med en överdriven beskrivning av koldioxidens påverkan på klimatet tar över enskilda staters självbestämmande i stället för att ägna politisk energi åt viktiga miljömål?
Att överlämna makt till en diktatur är enkelt, att återta den är blodigt, snart sagt omöjligt. Diktaturens kännetecken är att det fria ordet begränsas. Att ha en åsikt som avviker från diktatorns/elitstyrets är hot mot ordningen. Man fängslar och dödar sådant hot.

 

Jag – en i sammanhanget självständig ”besserwisser” - brukar framhålla att fokus på koldioxid överskuggar andra viktiga miljöproblem. Om målet är att skapa en diktatur för fogliga människor under elitstyre så spelar det ju inte så stor roll – målet helgar medlen. Kan man få stora folkmassor att tro att det är en god miljögärning att överlämna makten, desto bättre (sic). När det är klart är det ju för sent att återta demokratisk makt och någon övervakning av klimatet därefter kan vi glömma. Diktaturer bryr sig inte om det öppna samhället.
Vill ni se en fårskock (jag hoppas får ursäktar metaforen, som är en förolämpning mot djuren)? Läs vidare och se då på bilden nedan.
Sedan 1992 i Rio (Brasilien) har det varit många möten: Kyoto (Japan), Bali (Indonesien), Köpenhamn (Danmark), Durban (Sydafrika), Cancun (Mexiko), Paris (Frankrike), Marrakech (Marocko).
Tusentals tjänstemän förbereder i åratal och så kommer alla världens politiker till s.k. Högnivådelen av ett COP-möte High Level Segment (HLS). De hinner knappt lyssna på varandras högtidliga försäkringar, förtvivlar när det ser ut som att konferensen inte ska ge något resultat men jublar sista dagen när någon i Paris kommer på att sänka klimatmålet från 2 grader till 1.5 grader. Alla är överens till intet förpliktigande mål. Öppna champagneflaskorna. Låt folken få veta vilka framgångar vi nått.
Vilken annan nytta hade man inte kunnat uppnå för alla andra miljöproblem (behöver jag räkna upp dem?) med mer realistiska förutsättningar. Det är vad jag menar med slöseri med politisk energi eller kraft. 

Bilden visar högnivådelen - den exklusiva skaran enbart. En stor del av tiden av högnivådelen av ett COP-möte går åt till de tal som ministrarna (ibland stats- eller regeringschefer) håller i plenum. Även om varje minister har en begränsad tid överskrids taltiden ofta, med förseningar till följd. På COP22 till exempel hölls talen från tisdag till torsdag, 15-17 november, vilket lämnade en kort tid till faktiska beslut efter det, innan hela mötet avslutades på fredagskvällen.

 

 

Peace duty

Publicerad 2014-10-31 15:17:19 i Allmänt,

Om försvaret och motiv för en europeisk ny sorts värnplikt

 

Värnplikten trappades ner genom att efter mönstringen väldigt få ryckte in och i maj 2009 beslöt riksdagen slutligen att den allmänna värnplikten i Sverige skulle avskaffas (= vilande?).

Värnplikten hade förutom försvarsfunktionen flera effekter på samhället

1)    försvar mot invasion

2)    socialt – unga människor från olika bakgrund blandas och blir jämställda inför uppgiften och samtidigt, genom utbildningen, medvetna om varandra och vad som är värt att försvara

3)    fysisk träning till hygglig kondition

4)    försörjning under övergång från tonår till vuxenliv (frigörelse)

Sammantaget ledde det till att många som idag inte betraktas som anställningsbara kunde ha åtminstone en merit utöver ett svagt skolbetyg: genomgången militär tjänst

 

Idag skulle samma värnplikt vara omodern. Man krigar inte i första hand med handeldvapen eller kulsprutegevär. Det mesta sker med robotar och maskiner. Fotfolk behövs ändå.

 

En idé om ”peace duty” hör väl hemma här: "Peace duty" – ett milt obligatorium i 5 månader för all unga motiverade i hela Europa.

 

Vi har ett Europa i kris. Konflikter inom unionen. Pengarna ojämnt fördelade. Arbetslösheten stor. Värnpliktsförsvaret nedlagt på många håll. Dålig beredskap att ta hand om vatten- och livsmedelsförsörjning i händelse av krig eller när infrastrukturen förstörts av andra skäl, som t.ex. terror. Terrorhoten växer. Eller pandemier – ebola eller om vi förlorar kriget mot bakterierna (det dör idag cirka 20.000 personer i Europa p.g.a. antibiotikaresistens – kan väntas öka.

Det är hur lätt som helst att slå ut svenska kraftnätet eller våra färskvattentäkter. Kraftledningsstolparna står helt obevakade ute i landet. Pentylstubin lindat runt benen på ett tiotal ledningsstolpar i kraftlinjenätet…lätt som en plätt… ger svårlagade strömavbrott i större delen av landet. Ja, och det behövs ingen specialist för förgifta vattnet. Till detta har vi idag cirka 17 000 hemvärnsmän. Räcker det? För några år sedan kunde vi i kris kalla in även värnpliktiga soldater, som visserligen var onödigt duktiga på att skjuta med handeldvapen men de var många och kunde lite om sjukvård och transporter och hade viss kunskap om landets säkerhet.  Och de fanns i färdig organisation. De kunde mobiliseras utan mycket ytterligare utbildning.

Jag älskade inte mina lumparkompisar, men vi delade en värdering. Vi var villiga att offra livet för demokrati som alternativ till diktatur.  Och vi var omkring en miljon och mobiliserbara med relativt kort varsel. Hade detta varit på europeisk basis och med en bredare uppgift än ”bara” krigsutbildning skulle jag idag vara ännu mer motiverad.

Jag skulle vilja se återinförandet av en ny sorts värnplikt – ”peace duty” - på europeisk nivå. Fem månader motsvarande en termin i skola eller universitet.

Vi har i Europa 730 miljoner invånare. Det är 75 gånger fler än vi är svenskar, då en årskull är cirka 100 000. En europeisk årskull är omkring 7 miljoner unga människor av båda könen. Tänk att drygt hälften eller 4 miljoner duger till europeisk värnplikt – de är friska och motiverade.

En utbildningsplats på ett internat kan kanske ha 2000 värnpliktiga per år (en grupp på våren och en på hösten; 5 månader vardera) och 100 lärare som delvis rekryteras ur gruppen yrkesofficerare och underbefäl men domineras av andra lärare (sjuksköterskor, brandmän, logistiker…). Det blir 1000 utbildningsplatser fördelade jämnt över Europa.

Varje utbildningsplats ska ha blandad rekrytering. Man ska kunna träffa alla nationers människor på en utbildningsplats under en termin.

Målet är att skapa förståelse för unionens risker säkerhetsmässigt och möjligheter (teori) och färdigheter i att ta hand om problem när infrastrukturen raserats någonstans i Europa. Och på köpet får man en ny av många ungdomar delad vision av vad Europa kan bli.

Ur denna stora grupp med bred säkerhets- och sjukvårdsutbildning kan man sedan rekrytera reservister. Med viss ersättning blir de jourhavande soldater – specialister och befäl - med krigsplacering. 

Stockholm 2014-10-31

Anders Ulfvarson

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela